Många frågar sig om Sibirisk katt producerar mindre Fel d1 än andra kattraser.
Inga vetenskapliga publiceringar finns ännu och den enda pilottest som man vet, har gjorts av " Indoor Biotechnologies".
Det finns förstås mycket empirisk information att tillgå och många anser att de klarar av just den Sibiriska katten. Man kan givetvis uppsöka ett testhem för att se om man reagerar mot kattrasen, men detta bör då göras under läkarkontroll om man har stark reaktion mot katt. Allergenhalten kan också variera mellan olika katter och kön. Man vet inte heller hur det förhåller sig med halterna av andra kattallergen som Fel d2, Fel d3 och Fel d4. Rasen kostar också en hel del pengar, oftast runt 10.000-12.000 SEK. Men tål man rasen så är den att rekommendera, helt klart!
Allmänt om allergi
Allergi och annan överkänslighet har mer än fördubblats de senaste 30 åren. Närmare 2,7 miljoner svenskar (40 % av befolkningen) anser själva att de har allergiska besvär. Bland tonåringar och unga vuxna anser hälften att de har allergiska besvär. I Sverige har 40-50 % av befolkningen pälsdjur i hemmet. Uppskattningsvis finns det 10 miljoner pälsdjur i Sverige och 15-20 % av befolkningen är allergiska mot katt, hund eller häst. Den vanligaste pälsdjursallergin är mot katt. Det finns en viss ärftlig faktor för allergier men miljön spelar också en viss roll.
Allergi
Allergi är en överkänslighetsreaktion initierad av immunologiska mekanismer och kan vara
- Antikroppsmedierad (IgE medierad allergi)
- Cellmedierad
Atopi
Som atopiker betecknas en individ som har stor benägenhet att procucera IgE antikroppar, även mot små mängder allergen.
Allergen
Allergen är ett antigen som orsakar allergi. Det finns starka och svaga allergen. Starka allergen (häst, katt och pollen) orsakar oftare allergier än svaga allergen. Vissa ämnen orsakar så gott som aldrig allergier.
Antikroppar
Antikroppar cirkulerar i blodet och finns i nästan alla kroppsvätskor. De hjälper till att bekämpa oönskade "gäster".
Understimulerat immunförsvar
En teori är att immunförsvaret inte får träna på samma sätt som förr eftersom hygienen idag är bättre. 70-80 % av immunsystemet ligger i tarmen och tarmfloran har stor betydelse för utmognaden av immunsystemet. Ett tidigt förvärvande av skyddande tarmbakterier anses viktigt och kan förhindra att rubbningar i immunapparaten sker. Ju senare i livet människor drabbas av infektioner, desto fler allergiker blir det. En hypotes är att vissa harmlösa bakterier skulle kunna motverka utveckling av allergi.
Th1/Th2 balans
När immunförsvaret stimuleras aktiveras T-hjälparceller. Immunförsvaret består av T hjälparceller typ1 och typ 2. Th2-cellerna talar om för immunförsvarets B-celler att producera IgE-antikroppar specifika för proteinet (allergenet) i fråga.
Det är oklart vad som gör att en naiv T-hjälparcell utvecklas till en cell av typ Th1 eller Th2.
- Th1-svarets huvudsakliga uppgift är att angripa celler som infekterats med virus eller bakterier eller omvandlats till tumörer.
- Th2-svaret syftar till att oskadliggöra ämnen som befinner sig utanför cellen, bakterier, virus och parasiter.
- Icke-allergiska individer har en balans mellan Th1 och Th2.
- Vid störd balans dominerar Th2 vilket ger upphov till allergi och B-cellerna producerar IgE antikroppar.
- IgE används normalt som skydd mot parasiter
- Förkortad sömn och stress kan påverka TH1/Th2 balansen med förskjutning mot Th2
- Dominerande Th1 svar ses hos autoimmuna sjukdomar som diabetes och reumatisk värk (RA)
Sensibilisering- allergin utvecklas
Allergikern har en överdriven immunologisk reaktion på ofarliga, naturliga ämnen. När du utsätter kroppen för ett allergen första gången aktiveras celler i immunförsvaret. Immunförsvaret får för sig att allergenet är farligt och en mindre mängd IgE antikroppar skapas mot det specifika ämnet. Detta tar några veckor.
Antikropparna "fastnar" sedan på mastcellerna, och då har man blivit allergisk eller sensibiliserad.
Allergin bryter ut
Vid nästa kontakt eller inandning av allergenet känner IgE-antikropparna igen allergenet och reagerar med att binda allergenet till sig och försöker oskadliggöra det och det skapas stora mängder IgE antikroppar. Det stimulerar mastceller i näsa, ögon, hals och lungor att tömmas på sitt innehåll av histamin vilket får vävnaderna att svullna igen, klia och utsöndra vätskor och ger symptom som rinnsnuva, ögonbesvär, hosta och nysningar.
Allergisk reaktion kan indelas i två faser
- Den akuta fasen ger tidiga symtom orsakade av histamin.
- Den sena fasen (inflammatoriska fasen) utgörs av invandring av en stor mängd inflammatoriska celler, som ökar inflammationen och utvecklas 4 till 24 timmar efter att kroppen utsatts för allergenet. Även här är det mastcellen som släpper ut ett signalämne, s.k. cytokiner. Den sena fasen ger upphov till symtom som snuva, urtikaria, klåda och kvaddlar (vätska i huden).
Allergiska sjukdomstillstånd
Allergisk rinit
Allergisk rinit är överkänslighetsreaktion från näsan i form av rinnsnuva, nästäppa, klåda och nysningar. Luftburna allergen framkallar ofta rinit. Ökning av inomhusallergen är en orsak till ökning av allergi.
Allergisk konjunktivit
Allergisk konjunktivit är en reaktion i ögat och uppträder ofta tillsammans med allergisk rinit, varför de ofta benämns rinokonjunktivit.
Astma
Astma är en kronisk inflammation i luftrören som ungefär 8 % av Sveriges befolkning är drabbat av. Vid astma drar luftvägarna ihop sig så att det blir svårt att andas med pipande och väsande biljud som följd samt hosta, andningssvårigheter och andfåddhet. Hos små barn är beror astma ofta på infektioner. Allergisk rinit anses vara en stor riskfaktor för att utveckla astma: upp till 80 % av dem som har astma har också allergisk rinit. Det finns två typer av astma:
- Allergisk astma
- Icke allergisk astma, ex. retande ämnen som rök och parfym.
Ärftlighet spelar stor roll
Risk för uppkomst av allergi hos ett barn i %
- Ingen allergisk förälder ca 10 % risk
- En förälder allergisk ca 20 % risk
- Båda föräldrarna allergiska nästan 50 % risk
- Båda föräldrarna har allergisk sjukdom t.ex. astma 72 % risk
Kattallergi
Pälsdjursallergener indelas i huvudallergen (major allergen) och "minor allergen". Huvudallergenet framkallar en omedelbar (IgE medierad) reaktion i mer än hälften av fallen, endast ett fåtal reagerar mot minor allergen.
Kattens huvudallergen heter Fel d1, hundens Can f1 och hästens Equ c. Katten producerar mer än 12 olika allergen, där Fel d1 (Felis domesticus I) är huvudallergenet som 90 % av kattallergiska personer reagerar emot genom IgE svar. Personer äldre än 23 år som utvecklat flera allergier, har en riskfaktor att även utveckla IgE mot katt.
Fel d1
Fel d1 är ett glycoprotein som primärt produceras i talgkörtlar (sebaceous glands) i huden och sekreteras till pälsen genom kattens tvättning. När katten slickar sig blir allergenet även luftburet. Allergenet är under hormonkontroll (testosteron) varför hankatter producerar mer Fel d1 än honkatter. Kastrering av hankatten reducerar produktionen av Fel d1. Kattungar börjar produktionen av Fel d1 när de blir fertila. Koncentrationen av Fel d1 varierar hos kattens anatomiska delar. Man har funnit mer Fel d1 i nackregionen än övriga delar som bröst, mage, bakdel och ben. Kattallergen bärs av små partiklar, främst 1-20µm i diameter och kan kvarstå i luften i timmar till dagar. Kattallergenet är klibbigt och sprids i omgivningen till väggar, kläder, möbler och finns i hem, arbetsplatser och skolor där katter aldrig har vistats. Fel d1-lika molekyler har även setts hos stora katter som Sibirisk tiger, lejon, puma och jaguar.
Fel d2
Ca 20 % av kattallergiker reagerar mot Fel d2 som är kattalbumin och för vissa individer kan det allergenet ge mest besvär. Fel d2 finns i serum, mjäll och saliv.
Fel d3 och Fel d4
Fel d3 är en cystein proteas inhibitor. Fel d4 är ett lipokalin av samma typ som finns hos häst, ko, råtta, mus och hund.
Tidig högdosexponering- skyddande effekt?
På 80-90 talet ansågs man att tidig exponering för pälsdjur ökade risken för allergi. Idag går meningarna isär, men flera studier visar på det motsatta dvs. skyddande effekt vid tidig pälsdjursexponering. Nya studier visar att om man exponeras för 2 eller fler hundar/katter (högdos) under de första levnadsåren (före 2 år) är associerat med tolerans och ett modifierat Th2 svar.
Endotoxin- skydd mot allergi?
Endotoxin är en komponent i gramnegativa bakteriers cellvägg och finns framförallt i avföringen hos djur, speciellt kor och hästar. Flera studier visar att hög endotoxin exponering skyddar mot utveckling av allergi.
Högdosexponering av katter/hundar?
Men om en individ redan utvecklat flera allergier senare i livet är det okänt om högdosexponering av tex. kattallergen kan inducera ett Th1 svar eller modifierat TH2 svar (tolerans).
- Högdos exponering av katt >8µg/g damm.
- Katter producerar 3-7µg Fel d1/dag.
Korsreaktion mellan katt och hundallergen
- Fel d1 likt allergen funnet hos hundmjäll, vilket kan förklara varför många är allergiska mot både hund och katt.
Att reducera kattallergen i hemmet
- Dammtorkning ger lägre halt allergen i madrassdammet
- Torr/våttorka golvet reducerar allergen i madrassdammet och golvdammet
- Ökad frekvens dammsugning reducerar allergen i dammet
- Kattallergen i madrassen ökar ju äldre den är och är en stor reservoar
- Rökning i hemmet ökar allergenhalten framförallt i katthem
- Två viktiga reservoarer är katten själv samt möbler
- Centraldammsugare eller vanlig HEPA -filter dammsugare har båda bra effekt att reducera pälsdjursallergen, vid daglig dammsugning.
- Luftrenare med HEPA filter
- Byta sängkläder var vecka
- Tvätta katten varje vecka
En allergisk reaktion mot pälsdjur kan innebära:
- rethosta
- astma
- täppt/rinnande näsa/nysningar
- kliande näsa, hals
- kliande ögon/svullna ögon/rinnande ögon
- tyngre att andas/rosslande andning
- utslag/klåda/eksem
- positiv i pricktest och/eller RAST (blodprovstest)
Små allergenpartiklar från t.ex. katt ger relativt sett mera symptom i de nedre luftvägarna.
Koncentration av kattallergen Fel d1 (µg/g damm) i hem (medelvärden)
Göteborg | Umeå | Uppsala | |
---|---|---|---|
Kattägare | 187 | 86 | 132 |
Icke kattägare | 0,27 | 0,17 | 0,48 |
Tidigare kattägare | 2,14 | 2,81 | 1,14 |
Kattallergen Fel d1
Referenser:
Cat allergen level: its determinants and relationship to specific IgE to cat across European centers.
Heinrich J, Bedada GB, Zock JP, Chinn S, Norback D, Olivieri M, Svanes C, Ponzio M, Verlato G, Villani S, Jarvis D, Luczynska C; Indoor Working Group of the European Community Respiratory Health Survey II.J Allergy Clin Immunol. 2006 Sep;118(3):674-81. Epub 2006 Jul 24.
High-dose allergen exposure leads to toleranceWoodfolk JA.Clin Rev Allergy Immunol. 2005 Feb;28(1):43-58.
Fel d 4, a cat lipocalin allergen
Smith W, Butler AJ, Hazell LA, Chapman MD, Pomes A, Nickels DG, Thomas WR.
Clinical Experimental Allergy Vol. 34 Issue 11 Page 1732 November 2004
Do central vacuum cleaners produce less indoor airborne dust or airborne cat allergen, during and after vacuuming, compared with regular vacuum cleaners?van Strien RT, Driessen MN, Oldenwening M, Doekes G, Brunekreef B.
Effects of furniture polish on release of cat allergen-laden dust from wood surfaces.
Ko G, Burge HA.Indoor Air. 2004 Dec;14(6):434-8.
Air filtration units in homes with cats: can they reduce personal exposure to cat allergen?Gore RB, Bishop S, Durrell B, Curbishley L, Woodcock A, Custovic A. Clin Exp Allergy. 2003 Jun;33(6):765-9.
Focus on cat allergen (Fel d 1): immunological and aerodynamic characteristics, modality of airway sensitization and avoidance strategies.
Liccardi G, D'Amato G, Russo M, Canonica GW, D'Amato L, De Martino M, Passalacqua G.Int Arch Allergy Immunol. 2003 Sep;132(1):1-12. Review.
Different effects of endotoxin versus mite and cat allergen exposure on T-cell differentiation in infants.
Bolte G, Krauss-Etschmann S, Konstantopoulos N, Bischof W, Fahlbusch B, Schendel DJ, Wichmann HE, Heinrich J; LISA Study Group.J Allergy Clin Immunol. 2002 Oct;110(4):634-40.
Lipocalin allergens.Virtanen T.
Allergy. 2001;56 Suppl 67:48-51. Review.
Molecular cloning, expression and modelling of cat allergen, cystatin (Fel d 3), a cysteine protease inhibitorIchikawa K, Vailes LD, Pomes A, Chapman MD.
Clin Exp Allergy. 2001 Aug;31(8):1279-86.
Sensitisation, asthma, and a modified Th2 response in children exposed to cat allergen: a population-based cross-sectional study.Platts-Mills T, Vaughan J, Squillace S, Woodfolk J, Sporik R.Lancet. 2001 Mar 10;357(9258):752-6.
Fel d 1 production in the cat skin varies according to anatomical sites
Carayol N, Birnbaum J, Magnan A, Ramadour M, Lanteaume A, Vervloet D, Tessier Y, Pageat P.
Allergy. 2000 Jun;55(6):570-3.
Cat sex differences in major allergen production (Fel d 1).
Ramadour M, Birnbaum J, Magalon C, Lanteaume A, Charpin D, Vervloet D.
J Allergy Clin Immunol. 1998 Feb;101(2 Pt 1):282-4. No abstract available.
Effects of castration and testosterone on Fel dI production by sebaceous glands of male cats: I--Immunological assessment.
Zielonka TM, Charpin D, Berbis P, Luciani P, Casanova D, Vervloet D.Clin Exp Allergy. 1994 Dec;24(12):1169-73.